It’s not just coffee, it’s Starbuck’s!

I London kan du köpa en Caramel Hot Chocolate (om du artikulerar tydligt och verkligen dubbelkollar att de hört rätt, annars får du ngt annat väldigt otrevligt med nötsmak) för 32 svenska kronor. Det är varmt, gott och mysigt med rätt sällskap.

I USA har de inte samma meny eftersom det är något varmare här och fler soltimmar. Generellt kan man säga att de har bytt ut ordet ”hot” mot ”iced” så i teorin kan du istället beställa en Caramel Iced Chocolate här.

Jag har testat ett par olika av Starbuck’s nu och kommit fram till följande: de är otroligt smarta. Kaffe och plastmuggar kostar som bekant ingenting. Du kan få en kaffe på Kanalplan för 10 kronor (0 kronor om du känner Lilleba) och även det är dyrare än vad själva produktionen kostar.

Starbuck’s tjänar jättemycket på sina lattes, macciatos och frappucinos (jag vet inte hur de stavas eller vad de egentligen är för något) men framförallt på att de är ”Starbuck’s”. Det är som att köpa en Gucciväska eller Diorklocka eller en Abercrombie-tröja med för den delen. Du betalar mycket men förargumentet är att du betalar för märket.

Idag köpte jag en brewed (vanlig) kaffe med plats för mjölk (cream, det finns typ bara grädde här!) och socker. Det kostade mindre än 14 kronor och mer än 10 kronor (det är svårt att räkna om dollarn men jag säger att den står i 7 kronor vilket innebär 13:30 kronor). Och det var lika gott som alla mina dyra 40-kronors lattes och machi-jag-vet-frappi-inte-vad. Jag får den fina och komfortabla Starbuck’s muggen och jag kan köpa 2-3 fler koppar kaffe (beroende på om jag vill ha en cranberry muffin till vilket är utsökt). Kort sagt: Köp vanligt kaffe – bli lurad men bli åtminstone 1/3 mindre lurad.