Imorgon är det muntliga nationella i svenska om man går sista året på Värmdö gymnasiums naturvetenskapliga program med inriktning Forskning/Journalistik. Ämnet är "Språkets makt och möjligheter".
Med hjälp av språk kan du åstadkomma så mycket. Du anpassar ditt språk varje dag och hela tiden beroende på din omgivning. Är du på fin middag hos din pojkväns föräldrar agerar och pratar du på ett sätt medan om du hänger med polarna nere vid korvmojjen en fredagkväll på ett helt annat sätt. Och det är just det där med att agera som intresserar mig. Är du någonsin bara dig själv eller är hela du bara ett skådespel?
En klok vän sa till mej: "men vet man verkligen alltid vem man därför om man inte vet det kan man ju aldrig vara det."
Vet man vem man är? Eller såhär, är vi medvetna om vilka är? Gör vi inte ett aktivt val när vi säger "Hej, hur står det till?" till pojkvännens mamma och "Tja, hur e läget?" till polarna? Hur kan två så skilda meningar med identisk innebörd komma ut så olika? Jo, för att vi anpassar språket efter miljön.
Vem jag är? Jag är mli. Vem nu det är.
No comments:
Post a Comment