Det är alltid så fantastiskt när någon ritar en bild och det ser bättre ut än en streckgubbe med alldeles för stora fötter och ovalt huvud. Jag kan inte rita - eller kan, kan jag - men mina teckningar blir alltid för stora fötter och ovala huvuden, om du förstår vad jag menar.
Däremot är jag en fena på att se när någon kan rita. Man behöver liksom inte se på själva teckningen utan det räcker med att man betraktar den som ritar. Handrörelserna, blicken, språket denne talar om bilden. Allt stämmer överens och låter naturligt när det är någon som kan rita.
Likadant är det med människor som kan sjunga. Jag sjunger hellre än bra men det är så fantastiskt när det är någon som faktiskt kan sjunga. När det låter lent och vackert och man ryser på armarna. Åh, det är makalöst.
Tänk om man kunde rita eller sjunga - det vore ju coolt.
No comments:
Post a Comment