Måste bara berätta om den fantastiska utsikten jag hade idag när jag såg solnedgången över LA. Egentligen räcker "wow." som jag redan sagt men det var liksom så otroligt. Jag har tagit foton för att kunna komma ihåg den stunden men tyvärr så rymmer inte fotografierna lukten, smaken och känslan av att stå där.
Ibland får man konstiga anekdoter (iaf jag) och jag kunde inte släppa tanken när jag stod där och såg ut över LA - fan, det här är som det ögonblicket precis innan man tar första tuggen av en cheeseburgare. Man vill liksom gapa så stort som möjligt för att ta in så maximalt av det goda.
På samma sätt som jag proppar munnen full av mat ville jag liksom proppa ögonen fulla av den fantastiska utsikten. Wow, I am weird.
No comments:
Post a Comment