26th January - 1984 / The giver

Tänk dig en man som står i en fullspäckad sal med människor i alla åldrar. Han talar och gestikulerar i talarstolen. Det märks att han är en van talare men jag kan ändå inte riktigt koncentrera mig på vad han faktiskt säger. Det kanske är för att jag är intresserade hur han bygger upp talet eller så är jag bara ofokuserad.

Jag ruskar på huvudet för att koncentrera på hans tal och inte vilka teveapparater han läser ifrån. Mannen säger att "det spelar ingen roll vad vi gör idag, utan att vi samarbetar imorgon" och predikar om miljön och skolan.

Han säger att han har lösningen på problemen men lyssnar man ordentligt och läser mellan raderna sås äger mannen aldrig hur han faktiskt ska lösa problemen, bara klyschor att "vi tillsammans ska lösa det här".

Människorna i salen reser sig upp när de applåder och jag tänker att det känns lite mekaniskt - att det inte verkar som om de gör det av sig själva utan likt robotar. Jag tänker på boken "1984" eller "V för Vendetta" eller "The giver" (som jag läser nu - bra bok!) och känner ilningar längs ryggraden.

Barrack Obama - USA:s president - står och talar om teknologin som att man ska tävla om vem som är bäst. "Sovjet må ha vunnit... och Kina kanske är... men vi kommer..." För mig är det inte vilket land som löser gåtan om Cancer eller bränslefrågan först - det är tävling att vi ska lösa dem.