att flytta hemifrån

Eftersom alla (en del av) mina vänner flyttar hemifrån hela tiden får jag lite panik. Det är 65 kvadratare i Solna, 25 kvaddare vid Mariatorget, studentlägenheter hit&dit... Är det redan dags?

Jag har lite barnabstinens, jag vill inte bli vuxen. Eller vill och vill, jag blir nog aldrig vuxen, för vad är vuxen egentligen? Victor som inte bor hemma är knappast vuxen, Hanna&Malin är ansvarsfulla men knappast "vuxna" och AK's kille Erik, ja, han är i och för sig rätt vuxen av sig men,

Att vara vuxen - vad innebär det egentligen? Bo själv, jobba, köpa från systemet, rösta i riksdagsvalet, se på rapport, skaffa familj, ha körkort, somna innan 22 på helger, leva i gråskala...

Nej, jag ska nog bli en såndär vuxen som lever i färg och bara väljer de grejer jag har lust att välja ur vuxenkatalogen. Körkort, familj och riksdagsvalet låter ju rätt soft. Jag är nog såhär velig för att jag är rädd. När jag var liten var jag väldigt, allvarligt oroad över att jag aldrig skulle klara mig själv när jag flyttade hemifrån. Jag och mina bästisar bestämde att vi skulle bo tillsammans, bredvid varandra nere vid sjön så att vi kunde hjälpa varandra. Ändå kunde jag inte låta bli att oroa mig.

Liten-Emelie: "mamma, jag kommer aldrig kunna flytta ifrån dig för jag kan inte öppna mjölkpaketen själv..."

Jag kan inte sluta inlägget såhär klyschigt, vemodigt och dant. 1. Jag kan öppna mjölkpaket nu 2. Jag är ekonomisk och bor kvar hemma (bra ursäkt, du får använda den om du vill du med) 3. Jag har handlat nästan alla mina julklappar :)

Skola imorgon, 8:30 kommer jag att befinna mig i D-huset och plugga matte, 9:50 inleds radioinspelningen av RadioFojo, sen äter jag lunch i söderhallarna med 80& säkerhet efter det förbereder jag kemiexperimenter om bakterietillväxten i rödbetssallad och därpå väntar svenska/engelska som jag nog tänker smita lite fint ifrån i och med att vi behöver intervjua matteläraren till radioprogrammet. Sen har jag rast till 16 då vi har projektarbetsmöte och jag kommer att träffa en skitsnygg kille som jag aldrig sett förut (Obs! wishing thoughts) och efter det hemlishemlis till uppstartsmöte med fotbollen. Tänk om jag skulle skriva såhär dåligt men ack så informativt. Då skulle man kunna kalla det här en blogg faktsikt.

SEE YOU, DON*T WANNA BE YOU!