Tänk vad många roller du spelar. I skolan är du någon, på jobbet någon annan. I orkestern en tredje och i fotbollslaget en fjärde. Till och med hemma vid middagsbordet spelar du någon. För inte är man samma person hela tiden? Visst är vi som levande skådespelare?
Eller är det bara jag som är schizofren?
No comments:
Post a Comment