Klockan är 08:37 och bussen går om 4 minuter.
På med ryggan på ryggen, knyta skorna i all hast och langa handväskan på underarmen. Slita tag i ipoden och nycklarna. Stänga balkongdörren och ut genom dörren. På med larm och låsa dörren och sen iväg.
Ryggsäcken guppar på ryggen och solen bländar. Upp och ner, upp och ner. Uppför gatan, in genom skogen förbi hästhagen och sen sist över stora vägen.
Klockan är 08:40, MLI hann med bussen.
5/24/2008
Lev inte ditt futurum i presens
... använder min moster i sina grammatikprov för att se om eleverna förstår. Jag förstår.
Du kan inte gå och oroa dej för saker som kan hända. Det är en på miljonen att flygplanet kraschar. Det är 0,05 % chans att du hamnar i en seriekrock. (Sifforna stämmer inte). Människor kommer, människor går. Stå upp för de som du tycker om och skit i de du inte bryr dej om.
Vi har alldeles för ont om tid för att oroa oss för framtiden. Lev i nuet.
Det skulle vara lite intressant att fördjupa sig inom frasen bakvänt; "Lev inte ditt förflutna i presens" eller som ett kärt vårtsvin en gång sa: "Lämna inte ditt bakomflutna före dej".
Låt dej inte dras med en massa gammalt groll. För att gå vidare måste du leva i nuet inte i det "bakomflutna". Fast å andra sidan så är det väldigt intressant att lyssna på en 97-åring som berättar om sina äventyr, från när hon var tretton, i en ton som låter som om allt hände igår.
Igår förresten var jag ledsen - en riktig bajskväll. Det är då man ska komma ihåg att man är aldrig ensam. Även om det känns så, så är du faktiskt aldrig någonsin ensam. Jag tror att man måste vara hatad för att kunna bli riktigt älskad... Jag spinner vidare en annan dag.
"Jallahejdå" som Suz & Katti säger.
Du kan inte gå och oroa dej för saker som kan hända. Det är en på miljonen att flygplanet kraschar. Det är 0,05 % chans att du hamnar i en seriekrock. (Sifforna stämmer inte). Människor kommer, människor går. Stå upp för de som du tycker om och skit i de du inte bryr dej om.
Vi har alldeles för ont om tid för att oroa oss för framtiden. Lev i nuet.
Det skulle vara lite intressant att fördjupa sig inom frasen bakvänt; "Lev inte ditt förflutna i presens" eller som ett kärt vårtsvin en gång sa: "Lämna inte ditt bakomflutna före dej".
Låt dej inte dras med en massa gammalt groll. För att gå vidare måste du leva i nuet inte i det "bakomflutna". Fast å andra sidan så är det väldigt intressant att lyssna på en 97-åring som berättar om sina äventyr, från när hon var tretton, i en ton som låter som om allt hände igår.
Igår förresten var jag ledsen - en riktig bajskväll. Det är då man ska komma ihåg att man är aldrig ensam. Även om det känns så, så är du faktiskt aldrig någonsin ensam. Jag tror att man måste vara hatad för att kunna bli riktigt älskad... Jag spinner vidare en annan dag.
"Jallahejdå" som Suz & Katti säger.
5/22/2008
5/21/2008
Det här är inget kedjebrev!
... det är på riktigt! Det handlar inte om MSN-gubben kommer att bli blå och att man måste betala för MSN-tjänsten. Nej, det är något mycket värrre!
Det handlar inte om att skicka det här vidare till dina närmsta vänner inom 5 minuter för att du annars ska: få otur i kärlek/ din drömprins kommer ringa dig vid midnatt eller att du får VIP på playahead om du sänder det vidare. Nej, det här är något mycket värre!
Det här handlar om hela internets undergång! Säg goodbye till sena datorkvällar eller tidiga mejl-mornar. Aldrig mer WOW-hela-dagen eller "playa until you drop". Det här är slutet, datanördar!
Det handlar inte om att skicka det här vidare till dina närmsta vänner inom 5 minuter för att du annars ska: få otur i kärlek/ din drömprins kommer ringa dig vid midnatt eller att du får VIP på playahead om du sänder det vidare. Nej, det här är något mycket värre!
Det här handlar om hela internets undergång! Säg goodbye till sena datorkvällar eller tidiga mejl-mornar. Aldrig mer WOW-hela-dagen eller "playa until you drop". Det här är slutet, datanördar!
5/20/2008
Grillad bratwürst 25 kr
"En bamse med två drickor. Du tar 15 för burkläsk, va? Ah, å sen har ni kaffe eller? Ah, men då tar jag tre stycken. En med extra mjölk och de andra två med vardera 2 sockerbitar... Å du förresten langa en kokt körv på det med"
Vi står på Gubbängens IP precis intill entrén med ett korvstånd bestående av både grill & kokkorv plus hamburgare. Solen skiner svagt igenom molnen. Du får luta dej fram över söljsdisken för att höra vad gubbarna, tanterna, småbarnen, hundarna och diverse annat folk vill beställa då speedway cyklarna dundrar förbi och skvätter lera och gör oväsen av sig var och varannan minut.
"AGNES! TVÅ KOKTA & EN BAMSE!"
Ibörjan blir det lite fint med servetter och "varsågod" och "nej men oj, du skulle visst ha en tjuga till tillbaka" men efter 4-5 heat (ett heat är 4 varv runt fotbollsplanen på speedwaycykel) då har tonen ändrats och gubbarnas vitsar om vår huvudräkning och damfotboll är ganska uttjatad.
"Hörruduru, haru ingen femma vill jag ha körven för tio" "DU, då fåru ta och gå till ett annat stånd eller så köper du två kööörvar ... !" "Oj, ahmen, du, haha, du, jag köper väll två då. Vilken jävla ton fyfan, haha. Dej vare stake i"
När det sista heatet var över, Hammarby vunnit, barnen i barnvagn med öronskydd och solbrillor, gläfsande hundar, gubbar & tanter gått hem. När jag sitter hemma vid köksbordet och dricker en fanta och pustar ut tänker jag:
Speedway må vara en konstig sport med väldigt många konstiga anhängare och att sälja korv med hamburgare må vara väldigt kallt och stressigt men fyfan, vad kul det är. Kanske för att jag har sådana lagkamrater eller så berodde det väl bara på vädret men blog, jag hade verkligen trevligt. Hjärtat på vänstersida och hjärnan däruppe: Det var kul.
Bajen DFF - nånting händer och jag tror att det är bra
Vi står på Gubbängens IP precis intill entrén med ett korvstånd bestående av både grill & kokkorv plus hamburgare. Solen skiner svagt igenom molnen. Du får luta dej fram över söljsdisken för att höra vad gubbarna, tanterna, småbarnen, hundarna och diverse annat folk vill beställa då speedway cyklarna dundrar förbi och skvätter lera och gör oväsen av sig var och varannan minut.
"AGNES! TVÅ KOKTA & EN BAMSE!"
Ibörjan blir det lite fint med servetter och "varsågod" och "nej men oj, du skulle visst ha en tjuga till tillbaka" men efter 4-5 heat (ett heat är 4 varv runt fotbollsplanen på speedwaycykel) då har tonen ändrats och gubbarnas vitsar om vår huvudräkning och damfotboll är ganska uttjatad.
"Hörruduru, haru ingen femma vill jag ha körven för tio" "DU, då fåru ta och gå till ett annat stånd eller så köper du två kööörvar ... !" "Oj, ahmen, du, haha, du, jag köper väll två då. Vilken jävla ton fyfan, haha. Dej vare stake i"
När det sista heatet var över, Hammarby vunnit, barnen i barnvagn med öronskydd och solbrillor, gläfsande hundar, gubbar & tanter gått hem. När jag sitter hemma vid köksbordet och dricker en fanta och pustar ut tänker jag:
Speedway må vara en konstig sport med väldigt många konstiga anhängare och att sälja korv med hamburgare må vara väldigt kallt och stressigt men fyfan, vad kul det är. Kanske för att jag har sådana lagkamrater eller så berodde det väl bara på vädret men blog, jag hade verkligen trevligt. Hjärtat på vänstersida och hjärnan däruppe: Det var kul.
Bajen DFF - nånting händer och jag tror att det är bra
Priset var 30 bananer
Solen skiner och Niklas, en gänglig kille med blont rufsigt hår, kommer farande som en skållad råtta tätt åtföljd av en annan kille med ungefär samma utseende. Den röda mattan ryker nästan av värme efter fotavtrycken de åstadkommer.
Jag känner hur pulsen slår och hur magen knyter sig av nervositet. Kan inte låta bli att tänka på lågstadiebarnen som sitter vid sidan om fotbollsplanen och äter sin matsäck med leverpastejmackor, varm choklad och en luggsliten fotboll.
Niklas kommer närmare och närmare. Jag sneglar en sista gång på Viktor och sväljer. Börjar långsamt röra mina fötter framåt i en lätt jogg. Niklas kommer närmare och när han bara är ½ decimeter ifrån mig sliter jag tag i stafettpinnen och sätter iväg.
Det är som om fötterna går av sig själv. Den andra klassens representant ligger jämsides med mig och jag hör hur hela läktaren vrålar ut hejaramsor och pepskrik. Det är då det händer.
Jag sneglar på tjejen i ögonvrån och så bestämmer jag mig. Inte en suck i helvete att du springer om mej unga dam. Jag tar ett djupt andetag och så går benen av sig själv igen. Visserligen pallar jag bara öka takten ett tiotal meter och vänder mig om var tiondelssekund för att försäkra mig om att avståndet mellan mej och tvåan är så pass långt att jag utan några större svårigheter skall springa in först men jag vann.
Vi vann. FOJO-07 vann. När jag sprang över mållinjen och omfamnades av mina klasskompisar - vilken lycka. Tänk att något så litet som en tävling om 30 bananer kan vara så stort? Herregud, vilken kick jag fick. Stolt säger jag fortfarande att "jag går i klass 07nvc-fj på Värmdö gymnasium"
Jag känner hur pulsen slår och hur magen knyter sig av nervositet. Kan inte låta bli att tänka på lågstadiebarnen som sitter vid sidan om fotbollsplanen och äter sin matsäck med leverpastejmackor, varm choklad och en luggsliten fotboll.
Niklas kommer närmare och närmare. Jag sneglar en sista gång på Viktor och sväljer. Börjar långsamt röra mina fötter framåt i en lätt jogg. Niklas kommer närmare och när han bara är ½ decimeter ifrån mig sliter jag tag i stafettpinnen och sätter iväg.
Det är som om fötterna går av sig själv. Den andra klassens representant ligger jämsides med mig och jag hör hur hela läktaren vrålar ut hejaramsor och pepskrik. Det är då det händer.
Jag sneglar på tjejen i ögonvrån och så bestämmer jag mig. Inte en suck i helvete att du springer om mej unga dam. Jag tar ett djupt andetag och så går benen av sig själv igen. Visserligen pallar jag bara öka takten ett tiotal meter och vänder mig om var tiondelssekund för att försäkra mig om att avståndet mellan mej och tvåan är så pass långt att jag utan några större svårigheter skall springa in först men jag vann.
Vi vann. FOJO-07 vann. När jag sprang över mållinjen och omfamnades av mina klasskompisar - vilken lycka. Tänk att något så litet som en tävling om 30 bananer kan vara så stort? Herregud, vilken kick jag fick. Stolt säger jag fortfarande att "jag går i klass 07nvc-fj på Värmdö gymnasium"
5/18/2008
wait and see for my revenge
När jag blir stor ska jag bli en modig människa. Ingen feg liten lort.
Life is too short to wake up with regrets.
So love the people who treat you right.
Forget about the one's who don't...
5/16/2008
Vill du veta hur vuxen du är?
Gå då in på http://www.vuxenpoang.com/
Kan säga att jag är 19,2 år egentligen så det så. Jennifer är dock bara 10,3 mohaha.
5/15/2008
5/13/2008
Vill du göra din egen Bombayfilm?
http://www.grapheine.com/bombaytv/index.php?lang=UK
Det är fult att skryta men...
min lillasyster är så cool. För hon spelar varken fotboll eller hejar på Djurgården. Hon dansar streetdance, är kamratstödjare, läser WITCH, kollar på Hannah Montana och är den enda som får fläta mitt hår utan att jag gör motstånd.
En sak i taget
Det var väl nästan en vecka jag skrev sist. Nu ligger det på sin plats att börja med ursäktanden och förlåt men blog - jag skriver när jag har lust och tid.
För att ursäkta mej så är det full rulle på allting nu innan sommarlovet. Idag har jag ägnat min lediga dag åt ett hemskt intressant (tolka det ironiskt eller inte) hemprov i kemi, diktamen i franska och prov i datakunskap.
Träffade min gamla mentor idag.
Det är konstigt att olika människor kan ge så olika intryck på en. Min gamla fritidsledare Jennifer betydde inte ett skit för mig men för Sanna i min klass så var det liksom Gud eller drottningen i paradislandet. I och för sig ska väl tilläggas att jag tyckte väldigt bra om Cattis (en annan fritidsledare) som jag skrivit förut var min hjälte men idag tänkte jag att jag skulle plussa på en annan.
Det är märkligt hur en idol blir till. Jag var och kikade på Nattis (min lilla syster) skolarbeten i hennes skola en gång. Du vet, sånt där "öppet hus". Alla föräldrar drar sig för att stå på skolgården och lyssna på sina egna och andras omusikaliska barn som skränar diverse olika barnsånger och känna hur pollen bränner i ögonen. Behöva fika och socialisera med andra barns föräldrar när det enda man tänker på är hur skönt det skulle vara att ligga i soffan med en varm kopp te och titta på CSI eller desperate housewifes...
Anyway, jag var där med mamma, pappa, mormor, farmor, hela släkten. I en korridor med teckningar av dinosaurier och diagram över läggdagstider så kom det fram en liten tjej till mig. Jag kände igen henne men kan inte placera vart ifrån.
- Emelie, vet du en sak. Du är min idol. Säger hon och blir alldeles röd i ansiktet, springer iväg och gömmer sig bakom sin mamma. När jag ser mamman känner jag igen dem och vet precis vilka det är.
Den lilla tjejen var fotbollsmålvakt precis som jag. Hon är en kompis lillasyster. Jag hade ingen aning om att hon ens visste vem jag var. Idag är hon min favorit "kompis-lillasyster", undra varför? ;)
Jag har många idoler, eller de blir färre ju äldre jag blir. När jag var liten beundrade jag dagisfröken, mamma/pappa, fastrar, mostrar, kompisars stora syskon. I stort sett alla jag kände.
När jag blivit äldre (äldre och äldre, lite större) så har jag börjat rannsaka människor. Alla duger inte längre att vara min idol. Hemskt, jag vet, men sant. En som var min idol i fyra år var min svenska och språklärare - Tine. Sällan jag nämner namn men den tanten (kvinnan, tjejen, fröken, damen, vad säger man..?) var speciell.
En liten ettrig, ung dam med ett sjujävla PMS humör och noll i lokalsinne. Då kan man undra varför just hon "dög" som idol och inte matteläraren som var politiker och idrottslärare eller NO-läraren som visste allt - vad man än frågade så tog hon reda på det. Fast allt det där spelar liksom inte spelade någon roll i mina ögon.
Tine skrev underhållande texter, var ärlig, hade verkligen sin egen stil och bröt på skånska. Hon var liksom en sån med båda fötterna på jorden och inte perfekt. Hon kunde inte allt man frågade eller var bra på matte eller gympa (no offence!) men hon, ah, jag venne. Hon är (byter tempus med flit) cool.
Hm, jag vet inte riktigt vad det är som gör att någon blir min idol. De bara hoppar in och lägger sig i mitt hjärta och där blir de kvar.
/ Saknar nästan Södetörn, på ett litet hörn.
För att ursäkta mej så är det full rulle på allting nu innan sommarlovet. Idag har jag ägnat min lediga dag åt ett hemskt intressant (tolka det ironiskt eller inte) hemprov i kemi, diktamen i franska och prov i datakunskap.
Träffade min gamla mentor idag.
Det är konstigt att olika människor kan ge så olika intryck på en. Min gamla fritidsledare Jennifer betydde inte ett skit för mig men för Sanna i min klass så var det liksom Gud eller drottningen i paradislandet. I och för sig ska väl tilläggas att jag tyckte väldigt bra om Cattis (en annan fritidsledare) som jag skrivit förut var min hjälte men idag tänkte jag att jag skulle plussa på en annan.
Det är märkligt hur en idol blir till. Jag var och kikade på Nattis (min lilla syster) skolarbeten i hennes skola en gång. Du vet, sånt där "öppet hus". Alla föräldrar drar sig för att stå på skolgården och lyssna på sina egna och andras omusikaliska barn som skränar diverse olika barnsånger och känna hur pollen bränner i ögonen. Behöva fika och socialisera med andra barns föräldrar när det enda man tänker på är hur skönt det skulle vara att ligga i soffan med en varm kopp te och titta på CSI eller desperate housewifes...
Anyway, jag var där med mamma, pappa, mormor, farmor, hela släkten. I en korridor med teckningar av dinosaurier och diagram över läggdagstider så kom det fram en liten tjej till mig. Jag kände igen henne men kan inte placera vart ifrån.
- Emelie, vet du en sak. Du är min idol. Säger hon och blir alldeles röd i ansiktet, springer iväg och gömmer sig bakom sin mamma. När jag ser mamman känner jag igen dem och vet precis vilka det är.
Den lilla tjejen var fotbollsmålvakt precis som jag. Hon är en kompis lillasyster. Jag hade ingen aning om att hon ens visste vem jag var. Idag är hon min favorit "kompis-lillasyster", undra varför? ;)
Jag har många idoler, eller de blir färre ju äldre jag blir. När jag var liten beundrade jag dagisfröken, mamma/pappa, fastrar, mostrar, kompisars stora syskon. I stort sett alla jag kände.
När jag blivit äldre (äldre och äldre, lite större) så har jag börjat rannsaka människor. Alla duger inte längre att vara min idol. Hemskt, jag vet, men sant. En som var min idol i fyra år var min svenska och språklärare - Tine. Sällan jag nämner namn men den tanten (kvinnan, tjejen, fröken, damen, vad säger man..?) var speciell.
En liten ettrig, ung dam med ett sjujävla PMS humör och noll i lokalsinne. Då kan man undra varför just hon "dög" som idol och inte matteläraren som var politiker och idrottslärare eller NO-läraren som visste allt - vad man än frågade så tog hon reda på det. Fast allt det där spelar liksom inte spelade någon roll i mina ögon.
Tine skrev underhållande texter, var ärlig, hade verkligen sin egen stil och bröt på skånska. Hon var liksom en sån med båda fötterna på jorden och inte perfekt. Hon kunde inte allt man frågade eller var bra på matte eller gympa (no offence!) men hon, ah, jag venne. Hon är (byter tempus med flit) cool.
Hm, jag vet inte riktigt vad det är som gör att någon blir min idol. De bara hoppar in och lägger sig i mitt hjärta och där blir de kvar.
/ Saknar nästan Södetörn, på ett litet hörn.
5/07/2008
5/04/2008
Ibland är det jobbigt
Vi förlorade med 4-0.
Jag är en såndär målvakt som blir ledsen av att förlora. Idag var min första div 2 för säsongen. Jag är en såndär målvakt som behöver en kram efter varje mål jag släppt in. Jag släppte in fyra mål idag.
Jag är en såndär målvakt som ALDRIG ger upp. Imorgon är en ny dag.
Gabbi - du är bäst, ingen protest.
/ tittar i marken med tårar i ögonen
Jag är en såndär målvakt som blir ledsen av att förlora. Idag var min första div 2 för säsongen. Jag är en såndär målvakt som behöver en kram efter varje mål jag släppt in. Jag släppte in fyra mål idag.
Jag är en såndär målvakt som ALDRIG ger upp. Imorgon är en ny dag.
Gabbi - du är bäst, ingen protest.
/ tittar i marken med tårar i ögonen
5/03/2008
Jag sluta väl som en såndär lärare när jag blir stor
Jag tömde kameran... Hammarby F99, kalas hos annica med bla. kusin Adam och födelsedagspartaj hos Tilda. Du får själv para ihop bilderna.
Subscribe to:
Posts (Atom)